Om city branding

bilbao

Krisåret 2009 har bytts mot 2010 men för många städer är det fortfarande tuffa tider.

Inspiration finns att hämta hos andra som vänt kris till framtidstro. Bilbao till exempel, som ur en stål och varvsnäring på tillbakagång byggt bilden av ett centrum för konst och kultur. Tittar vi närmare på Bilbao finns några enkla men viktiga lärdomar att dra.

- Tänk på er stad som ett varumärke. Framgångsrika städer är framgångsrika varumärken som hävdar sig i konkurrensen om arbetstillfällen och talang.

- Mejsla fram en framtidsvision. En klar och stark idé om vad man står för i framtiden behövs. Inte i första hand en slogan eller en ny logga. En idé. Ett löfte som inte bara lockar turister men som stärker invånare, företag och politiker i en tro på staden.

- Det duger inte att vila på gamla valar. Ta vara på historien ja, men en rejäl blick framåt är ett måste. Bara i en riktigt utmanande vision kan man hitta riktigt mycket kraft och åstadkomma riktigt mycket förändring.

- Samla era fans. Att göra verklighet av framtidsvisionen kräver uppslutning. Vilka är vi som finns här, och som tror på den här idén? Invånare, företag och politiker. Hur kan vi på olika sätt dra vårt strå till stacken för att realisera vår vision?

Foto: dalequetepego

Mode och konst använder sin dragningskraft för att hjälpa till

logga

I söndags startade kampanjen Let’s talk HIV. Kampanjens syfte är att sprida kunskap om, och samla in pengar till, hiv-forskning. Modevarumärken som Whyred, House of Dagmar och Fifth Avenue Shoe Repair samt Make Up Store medverkar.

Kampanjen är uppdelad i två delar. I första delen har du chans att bidra genom att köpa klädesplagg och kosmetika på modevarumärkernas egna butiker i hela landet. Den andra delen av kampanjen består av en auktion på Bukowskis den 29 mars, då omkring 70 konstnärer, fotografer och illustratörer har donerat sina verk. Det hela avslutas med en insamlingsgala på Berns i Stockholm den 25 maj.

Det är kul att se att svenska modevarumärken och kreatörer gemensamt sluter upp och engagerar sig, i detta fall i kampen mot HIV. Samtidigt som de stärker sitt eget varumärke och adderar ytterligare en dimension, använder de sin position som intressanta aktörer för att öka medvetenheten kring det latenta
problemet HIV.

Alla hjärtans dag – ett sätt att stärka ditt varumärke?

ICADEJT

Året är fyllt av dagar vikta åt både det och det andra; Semmeldagen 16 februari, Star Wars dagen 4 maj och Kulturhusens dag 8 september. Listan kan göras lång.

På söndag infaller en av de mest kända; Alla hjärtans dag! Sedan flera veckor har varumärke efter varumärke försökt locka oss att köpa presenter till vår älskade. Men hur gör man för att inte bara tänka på en kortsiktig ökad försäljning utan också ett långsiktigt stärkande av varumärket? Jo…

…ett bra exempel på ett företag som lyckats koppla samman dessa två komponenter är ”ICA Date”. Den 12-14 februari bjuder ICA Vanadis, i samarbete med dejtingtjänsten Shake my world, in singlar till flörtande mellan butikshyllorna. Enkelt och roligt varumärkesbyggande!

Trevlig helg och mysig Alla hjärtans dag!

An international journey – a 100 white roses

March 1st 2010, the Dutch literary museum in The Hague will re-open its doors after an extensive renovation. The museum is devoted to promoting Dutch literary written within the lands territories from 1750 to today. Apart from an impressive literary archive, the museum holds unique manuscripts often donated by the family of deceased authors.

So what is so special about the re-opening of this museum? After all, many museums renovate and re-open their doors. The difference is the journey leading to the opening of the museum. On the 1st of February, Aad Meinderts (MD) started a 30 day journey leading him past the graves of the 100 most notable Dutch authors to pay his respects and leave a white rose. His trip takes him through the Netherlands and Belgium and more international when he searches for the graves of authors such as Jacob Israël de Haan (Jeruzalem, Israel), Vincent van Gogh (Auvers-sur-Oise, France), Erasmus (Bazel, Switserland) and Anne Frank (Bergen Belsen, Germany).

Auvers, Vincent van Gogh

Auvers, Vincent van Gogh

His trip is being documented and can be followed live via twitter and this website. Aad actively asks people to participate and join him for events, shares little insights and reads from forgotten passages. His travels and experiences will be part of the opening exhibition in the museum. This initiative is a good example of using new media to your advantage. His journey truly gives new and exciting information, bits of the trip are shared on the website. However, the consumer is triggered to see the end result. There is a sense of interaction even though the common denominator is literary (perhaps not the most interactive).

The museum of literary shows through this initiative that they are not only going along in time with their location, but also taking the brand to the next level and offer information keeping in mind the receiver. A very interesting initiative that suits them well, but is something different than a big launch party.

The journey from day to day

The journey from day to day

(Unfortunatly the websites are in Dutch, we recommend Google translate for some basic translations however feel free to contact us for more information and native Dutch translations)

Förädling före förändring

slowdesign

Vi möter ofta en önskan om att genomföra stora förändringar i företag och organisationer med tillägget “…men rör för guds skull inte loggan!” Vi svarar oftast att det går, eftersom det finns många andra effektiva verktyg, än just att byta logotyp. Däremot så finns det en överdriven och ofta obefogad rädsla att inte våga förbättra och förädla en symbol eller ordmärke, utan att det uppfattas som en helt ny logotyp.

Logotypen är en av de viktigaste identitetsbärarna, med kopplingar både till arv och värderingar, och kan ha en upparbetad stor kännedom. Därför bör fler utvärdera om deras logotyp faktiskt är en oslipad diamant. Kanske har den aldrig fått uttrycka sin fulla potential? Kanske har den inte åldrats på ett värdigt sätt? Kanske är tanken bakom bra men hantverket inte klanderfritt? Kanske är den inte optimerad för digitalt bruk?

När vi uppdaterade Norstedts visuella identitet var det endast en smärre justering av vinkeln och längden på N:ets förlängning som gav den en modernare och enklare form. I Securitas fall ritade vi om varje bokstav från scratch och såg över färg, proportioner och storlek på cirklar och rektangel. Bättre läsbarhet och enklare reproduktion men med bibehållen igenkänning för allmänheten var målet.

Ovan finns ytterligare exempel på subtila förbättringar, där evolution gått före revolution. Resultatet är lika uppenbart såväl som lönsamt. Då skapar man ikoniska märken som Coca Cola, McDonalds och Nike som alltid bearbetar sina logotyper, men med sandpapper och aldrig med såg.

Du kan inte retuscha ditt varumärke

Greenwashing är ett begrepp som nämns allt oftare, och som varumärke efter varumärke anklagas för att praktisera. I våras fick Vattenfall den tveksamma äran Greenwash award och nyligen anklagades Credit Agricole av organisationen Friends of the Earth för att bjuda på det hittills värsta exemplet på greenwashing med sin kampanj ”It’s time for green banking”.

YouTube Preview Image

”Greenwashing is the practice of companies disingenuously spinning their products and policies as environmentally friendly, such as by presenting cost cuts as reductions in use of resources.” Så säger Wikipedia.

Jag skulle vilja säga så här: Greenwashing är detsamma som varumärkesretusch. Med eller utan baktanke. Och retusch fungerar inte i varumärkesvärlden. För varumärken är som personer. Vi i målgruppen vet ungefär vad de går för. Och börjar de retuscha faller de snabbt på eget grepp. Vi känner inte igen oss. Avståndet mellan löfte och leverans blir för stort. Som en kompis som älskar att berätta om hur mycket skridskor hon åker, och vilket friskus hon således är, men håller tyst om de blöta utekvällarna på krogen, trots att det finns bildbevis på Facebook.

Självklart måste varumärken med miljöengagemang tas på allvar, kunna berätta om vad de gör utan att omedelbart kritiseras för greenwashing, oavsett vilken bransch de verkar i. Om inte kommer vi snart att se färre goda inititiv på området. Men poängen är att vill de bli tagna på allvar kan de såklart inte bara prata om det. För det är helt enkelt inte trovärdigt, det speglar inte deras personlighet. Det är helt okej att vilja vara grön men är man dessutom oljefält, kolkraftverk och flygbränsle måste man kunna stå för det också. Vara uppriktig och ärlig. Då har man snabbt tystat sina kritiker.

Om inte får man finna sig i att greenwashing-kritiken kommer som ett brev på posten.

Saffran – en varumärkesfråga

Du som svängde ihop lussebullar i julas kanske märkte det. Framme vid kassan i mataffären när du bad om saffran och fick frågan:

- Och vilken kvalitet vill du ha?

Något paff harklade du kanske fram:

- Ursäkta?

Det vore ingen konstig reaktion. Du som trodde att saffran var saffran. Att du inte skulle behöva välja mellan bra och inte lika bra saffran.

Att köpa produkter och tjänster blir allt svårare. För baksidan med kundanpassning, som i grunden är en fin tanke, är att konsumenten ofta tvingas till val som hon varken har tid eller lust med. Och att just saffran ska finnas i två olika kvaliteter kan vara svårt att begripa. Att kaffe går att kundanpassa i det oändliga är lättare att förstå. Här kan vägskälen heta Arabicabönor, macchiato, låglaktos, baristamjölk, take-away och koffeinfritt. Men kaffe kan man ta på. Man tror sig veta hur det blir till. Man ser en poäng med skillnaden mellan kaffe och kaffe.

Nu är inte allt nattsvart. Det här öppnar för varumärken som verkligen förenklar, som inser att valtrötthet skapar avtrubbning. Kanske är det dags för svenska varumärken att snegla på japanska Muji och deras perspektiv på världen. Här finns en chans för både nya och gamla varumärken. Scenen är er. Tillfället är nu.

Författarna bakom Harvard Business-artikeln Understanding the Post-Recession Consumer tror benhårt på enkelhet. De menar att det är nästa megatrend, som en direkt följd av den finanskris som tvingat företagen till prissänkningar på sina varor och tjänster.

Ska du lansera en ny produkt eller tjänst? Då får du med dig tre ord som alla har med enkelhet att göra:

Värdefullt. Om produkten eller tjänsten inte tillför rationellt eller emotionellt värde, så tillför den inte något.

Intuitivt. Kunden måste förstå hur man använder produkten eller tjänsten tämligen omedelbart, annars leder det till tvivel och osäkerhet.

Transparent. Säg som det är och visa allt. Det bygger känslan av att det inte finns något att dölja.

Så frågan är väl egentligen: Vad kan du förenkla idag?

Att vara social handlar om värderingar, inte kanaler

Dr_Jekyll_and_Mr_Hyde_poster-600px

Det är ingen nyhet att allt fler företag väljer att engagera sig i den sociala webben, däremot är det betydligt färre som lyckas göra det till en naturlig del av sin affär. För ett par veckor sen hittade SJ ut på Twitter där dom bjuder in till dialog, svarar snyggt på frågor och bevakar vad som sägs om varumärket.

SJ levererar långt över alla förväntningar och det är riktigt kul att se deras engagemang. Det är precis så här en bra kundtjänst borde vara.

Däremot kan jag inte annat än att fundera på hur det här engagemanget kommer att överföras till resten av organisationen. Kommer jag uppleva samma servicekänsla nästa gång jag ringer kundtjänst eller åker tåg? Jag hoppas så klart att det blir så, samtidigt som det är där den verkliga utmaningen ligger.

Företag som lyckas engagera sig och sina kunder i sociala medier måste vara beredda på att möta nya förväntningar på hela verksamheten, i alla kanaler och gränssnitt mot kunden. En bra dialog på nätet ska inte ses som en isolerad PR- eller marknadsaktivitet utan en möjlighet, och ambition, att utveckla verksamheten och anpassa erbjudandet efter kundernas behov.

Varumärkesförvirrade apotekskunder?

Apotekets_nya_symbol

I måndags fick vi veta vilka fyra företag som köpt apoteken som Apoteket bjudit ut till försäljning. 465 statliga apotek har därmed fått nya ägare. 465 statliga apotek ska därmed också byta varumärke. Från Apoteket till något nytt. Få nya namn, logotyper, visuella uttryck och löften.

Spännande. Nästa år kommer vi få stifta bekantskap med fyra nya varumärken som bedriver apotek. Fyra nya varumärken ska sätta bilden av sig själva hos oss konsumenter. Samtidigt. Och parallellt med Apoteket som ju fortfarande finns kvar och för övrigt är ett av Sveriges starkaste varumärken. Årets utmaning i varumärkesutveckling, och för spännande för att inte fundera över.

Vem som lyckas bäst vet vi tidigast 2010. Men vi sätter en slant på att vinnaren är den som hanterat de här tre frågorna bäst:

1. Hur bygger vi en solid plattform för vårt varumärke? Det tar tid och är dyrt att bygga upp nya varumärken. Att sätta upp nya skyltar, ta fram nya produktförpackningar och utveckla hemsidor. Det är förhållandevis billigt att definiera nya varumärken, att sätta plattformen med namn, logo, löfte och design. Framgångsrika varumärken står på en solid plattform, som både går att kommunicera och skydda juridiskt.

2. Hur adderar vi något till Läkemedelsverkets symbol? Läkemedelsverket har skapat en symbol för alla apotek. Ett grönt kors med ordet apotek som kommer att pryda alla apoteksbutiker, oavsett ägare. Framgångsrika varumärken visar vad de adderar utöver det gröna korset med ordet apotek i mitten.

3. Hur särskiljer vi oss från Apoteket-varumärket? Gamla härliga Apoteket finns såklart kvar. Ett av Sveriges starkaste varumärken, skickligt byggt under 30 år. Det är frestande, och farligt, att kika på vad som lagt grunden för Apotekets framgång. Framgångsrika varumärken visar vad de adderar som Apoteket inte kan göra lika bra.