Förädling före förändring

slowdesign

Vi möter ofta en önskan om att genomföra stora förändringar i företag och organisationer med tillägget “…men rör för guds skull inte loggan!” Vi svarar oftast att det går, eftersom det finns många andra effektiva verktyg, än just att byta logotyp. Däremot så finns det en överdriven och ofta obefogad rädsla att inte våga förbättra och förädla en symbol eller ordmärke, utan att det uppfattas som en helt ny logotyp.

Logotypen är en av de viktigaste identitetsbärarna, med kopplingar både till arv och värderingar, och kan ha en upparbetad stor kännedom. Därför bör fler utvärdera om deras logotyp faktiskt är en oslipad diamant. Kanske har den aldrig fått uttrycka sin fulla potential? Kanske har den inte åldrats på ett värdigt sätt? Kanske är tanken bakom bra men hantverket inte klanderfritt? Kanske är den inte optimerad för digitalt bruk?

När vi uppdaterade Norstedts visuella identitet var det endast en smärre justering av vinkeln och längden på N:ets förlängning som gav den en modernare och enklare form. I Securitas fall ritade vi om varje bokstav från scratch och såg över färg, proportioner och storlek på cirklar och rektangel. Bättre läsbarhet och enklare reproduktion men med bibehållen igenkänning för allmänheten var målet.

Ovan finns ytterligare exempel på subtila förbättringar, där evolution gått före revolution. Resultatet är lika uppenbart såväl som lönsamt. Då skapar man ikoniska märken som Coca Cola, McDonalds och Nike som alltid bearbetar sina logotyper, men med sandpapper och aldrig med såg.

Du kan inte retuscha ditt varumärke

Greenwashing är ett begrepp som nämns allt oftare, och som varumärke efter varumärke anklagas för att praktisera. I våras fick Vattenfall den tveksamma äran Greenwash award och nyligen anklagades Credit Agricole av organisationen Friends of the Earth för att bjuda på det hittills värsta exemplet på greenwashing med sin kampanj ”It’s time for green banking”.

YouTube Preview Image

”Greenwashing is the practice of companies disingenuously spinning their products and policies as environmentally friendly, such as by presenting cost cuts as reductions in use of resources.” Så säger Wikipedia.

Jag skulle vilja säga så här: Greenwashing är detsamma som varumärkesretusch. Med eller utan baktanke. Och retusch fungerar inte i varumärkesvärlden. För varumärken är som personer. Vi i målgruppen vet ungefär vad de går för. Och börjar de retuscha faller de snabbt på eget grepp. Vi känner inte igen oss. Avståndet mellan löfte och leverans blir för stort. Som en kompis som älskar att berätta om hur mycket skridskor hon åker, och vilket friskus hon således är, men håller tyst om de blöta utekvällarna på krogen, trots att det finns bildbevis på Facebook.

Självklart måste varumärken med miljöengagemang tas på allvar, kunna berätta om vad de gör utan att omedelbart kritiseras för greenwashing, oavsett vilken bransch de verkar i. Om inte kommer vi snart att se färre goda inititiv på området. Men poängen är att vill de bli tagna på allvar kan de såklart inte bara prata om det. För det är helt enkelt inte trovärdigt, det speglar inte deras personlighet. Det är helt okej att vilja vara grön men är man dessutom oljefält, kolkraftverk och flygbränsle måste man kunna stå för det också. Vara uppriktig och ärlig. Då har man snabbt tystat sina kritiker.

Om inte får man finna sig i att greenwashing-kritiken kommer som ett brev på posten.

Saffran – en varumärkesfråga

Du som svängde ihop lussebullar i julas kanske märkte det. Framme vid kassan i mataffären när du bad om saffran och fick frågan:

- Och vilken kvalitet vill du ha?

Något paff harklade du kanske fram:

- Ursäkta?

Det vore ingen konstig reaktion. Du som trodde att saffran var saffran. Att du inte skulle behöva välja mellan bra och inte lika bra saffran.

Att köpa produkter och tjänster blir allt svårare. För baksidan med kundanpassning, som i grunden är en fin tanke, är att konsumenten ofta tvingas till val som hon varken har tid eller lust med. Och att just saffran ska finnas i två olika kvaliteter kan vara svårt att begripa. Att kaffe går att kundanpassa i det oändliga är lättare att förstå. Här kan vägskälen heta Arabicabönor, macchiato, låglaktos, baristamjölk, take-away och koffeinfritt. Men kaffe kan man ta på. Man tror sig veta hur det blir till. Man ser en poäng med skillnaden mellan kaffe och kaffe.

Nu är inte allt nattsvart. Det här öppnar för varumärken som verkligen förenklar, som inser att valtrötthet skapar avtrubbning. Kanske är det dags för svenska varumärken att snegla på japanska Muji och deras perspektiv på världen. Här finns en chans för både nya och gamla varumärken. Scenen är er. Tillfället är nu.

Författarna bakom Harvard Business-artikeln Understanding the Post-Recession Consumer tror benhårt på enkelhet. De menar att det är nästa megatrend, som en direkt följd av den finanskris som tvingat företagen till prissänkningar på sina varor och tjänster.

Ska du lansera en ny produkt eller tjänst? Då får du med dig tre ord som alla har med enkelhet att göra:

Värdefullt. Om produkten eller tjänsten inte tillför rationellt eller emotionellt värde, så tillför den inte något.

Intuitivt. Kunden måste förstå hur man använder produkten eller tjänsten tämligen omedelbart, annars leder det till tvivel och osäkerhet.

Transparent. Säg som det är och visa allt. Det bygger känslan av att det inte finns något att dölja.

Så frågan är väl egentligen: Vad kan du förenkla idag?

Att vara social handlar om värderingar, inte kanaler

Dr_Jekyll_and_Mr_Hyde_poster-600px

Det är ingen nyhet att allt fler företag väljer att engagera sig i den sociala webben, däremot är det betydligt färre som lyckas göra det till en naturlig del av sin affär. För ett par veckor sen hittade SJ ut på Twitter där dom bjuder in till dialog, svarar snyggt på frågor och bevakar vad som sägs om varumärket.

SJ levererar långt över alla förväntningar och det är riktigt kul att se deras engagemang. Det är precis så här en bra kundtjänst borde vara.

Däremot kan jag inte annat än att fundera på hur det här engagemanget kommer att överföras till resten av organisationen. Kommer jag uppleva samma servicekänsla nästa gång jag ringer kundtjänst eller åker tåg? Jag hoppas så klart att det blir så, samtidigt som det är där den verkliga utmaningen ligger.

Företag som lyckas engagera sig och sina kunder i sociala medier måste vara beredda på att möta nya förväntningar på hela verksamheten, i alla kanaler och gränssnitt mot kunden. En bra dialog på nätet ska inte ses som en isolerad PR- eller marknadsaktivitet utan en möjlighet, och ambition, att utveckla verksamheten och anpassa erbjudandet efter kundernas behov.

Varumärkesförvirrade apotekskunder?

Apotekets_nya_symbol

I måndags fick vi veta vilka fyra företag som köpt apoteken som Apoteket bjudit ut till försäljning. 465 statliga apotek har därmed fått nya ägare. 465 statliga apotek ska därmed också byta varumärke. Från Apoteket till något nytt. Få nya namn, logotyper, visuella uttryck och löften.

Spännande. Nästa år kommer vi få stifta bekantskap med fyra nya varumärken som bedriver apotek. Fyra nya varumärken ska sätta bilden av sig själva hos oss konsumenter. Samtidigt. Och parallellt med Apoteket som ju fortfarande finns kvar och för övrigt är ett av Sveriges starkaste varumärken. Årets utmaning i varumärkesutveckling, och för spännande för att inte fundera över.

Vem som lyckas bäst vet vi tidigast 2010. Men vi sätter en slant på att vinnaren är den som hanterat de här tre frågorna bäst:

1. Hur bygger vi en solid plattform för vårt varumärke? Det tar tid och är dyrt att bygga upp nya varumärken. Att sätta upp nya skyltar, ta fram nya produktförpackningar och utveckla hemsidor. Det är förhållandevis billigt att definiera nya varumärken, att sätta plattformen med namn, logo, löfte och design. Framgångsrika varumärken står på en solid plattform, som både går att kommunicera och skydda juridiskt.

2. Hur adderar vi något till Läkemedelsverkets symbol? Läkemedelsverket har skapat en symbol för alla apotek. Ett grönt kors med ordet apotek som kommer att pryda alla apoteksbutiker, oavsett ägare. Framgångsrika varumärken visar vad de adderar utöver det gröna korset med ordet apotek i mitten.

3. Hur särskiljer vi oss från Apoteket-varumärket? Gamla härliga Apoteket finns såklart kvar. Ett av Sveriges starkaste varumärken, skickligt byggt under 30 år. Det är frestande, och farligt, att kika på vad som lagt grunden för Apotekets framgång. Framgångsrika varumärken visar vad de adderar som Apoteket inte kan göra lika bra.