Sociala medier och det personliga varumärket

Spotify

Jag får skylta med min goda musiksmak och Spotify får synas i min statusrad.

 

Tänk dig en tillvaro där du kan välja hur du ska se ut. Där du kan rätta till saker du har sagt i efterhand. Där du alltid kan bestämma vilka sidor av dig själv du ska visa upp inför andra, och vilka sidor du ska dölja. En sådan tillvaro lever vi idag på sociala medier. Där har jag full kontroll över mitt personliga varumärke utåt. Vill jag framstå på ett visst sätt så kan jag göra det. I ”verkligheten” – IRL eller AFK om du så vill – har jag inte samma kontroll. Jag kan klä mig på ett visst sätt, men jag kan inte redigera bort en dålig hårdag.

Bloggandet blev så populärt för att folk älskar att synas, hör man ofta. Jag vill omformulera det till: Bloggandet blev så populärt för att folk älskar att synas på sina egna villkor.

Samtidigt har jag noll kontroll över vad andra personer säger och gör med mitt personliga varumärke på nätet. Jag kan inte kontrollera konversationen om mig själv. Det blir alltså extra viktigt för mig att synas på rätt sätt.

Så vad får detta för konsekvenser för ett företag som vill synas på sociala medier? Om sociala medier är mitt digitala ansikte utåt – hur vill jag då se ut? Idag, när alla företag vill göra virala kampanjer, vad ska de tänka på?

Många företag försöker belöna användaren med olika erbjudanden: ”Du får 50 % rabatt om vi får låna din statusrad!” Frågan är: kompenserar rabatten påverkan på det personliga varumärket? Oftast nej, skulle jag vilja påstå. Vill man till exempel skylta med rabattkuponger när man betalar i affären?

Ett företag måste istället försöka göra sitt budskap så intressant att jag vill umgås med det offentligt. Så intressant att det förskönar mitt digitala ansikte utåt, istället för att smutsa ner. Det är inte lätt, men nödvändigt.

essen-resfeber

Jag får skylta med att jag älskar New York och Resfeber får relevant uppmärksamhet.

 

K som i Filippa K

filippak_logotyp

De flesta har nog något plagg från Filippa K i garderoben. Nu kommer vi även få Filippa K bland våra uppdragsgivare. Tillsammans med bland annat Filippa Knutsson själv ska vi utveckla och formge en brandbook som sammanfattar den stil, enkelhet och kvalitet som varumärket alltid stått för.

Filippa K säljs idag i 20 länder och har 40 brand stores.

Triss i nya medarbetare

essen-mikael_christoper_alex

Det är med stor glädje vi meddelar att vi har stärkt vårt team med tre nya medarbetare.

Först ut är Mikael Carlsson, vår nya copywriter. Han är namne med vår andra copy, så förvirringen är total. Mikael kommer närmast från reklambyrån AD&D. Denne nyblivne trettioåring gillar att cykla, håller på GAIS och får ofta svåra New York-cravings.

Christopher Norman är varumärkesstrateg och har läst Marknadskommunikation på Berghs och sedan dess frilansat som planner och varumärkesstrateg. Tidigare har han arbetat som marknadsansvarig inom språkresebranschen och studerat företagsekonomi vid Lunds Universitet. Christopher hyser en förkärlek för Frankrike och gillar att paddla kajak.

Sist men inte minst har vi Alex Holmén som också är varumärkesstrateg. Han har tidigare arbetat som planner och kommer närmast från en roll som projektledare/VD på reklambyrån Kelly and Pling. Det sägs att Alex bakar fantastiska kanelbullar, vilket vi ser fram emot att få bekräftat. Dessutom kan vi berätta att han är en fröjd att luncha med.

Varmt välkomna till Essen!

Hej Karl & Tina

essen-karl_och_tina

Nu har vi två nya praktikanter på plats som vi vill passa på att hälsa välkomna!

Karl Mattisson studerar Grafisk Medieproduktion och går andra året på BrobyGrafiska i djupaste Värmland. Karl kommer ursprungligen från Örebro och hans stora intresse är storytelling.

Tina Leuthe kommer från Tyskland, men har tillbringat det senaste året på Hyper Island i Stockholm där hon läser till Interactive Art Director. Innan Tina kom till Sverige studerade hon design i Tyskland och har praktiserat på Scholz & Friends Berlin och BBDO Interone i Hamburg.

En studie i estetikkolonialism

afrika

I en värld där Thailand är Svensson och Sydamerika fredagsmys, italiensk lufttorkad skinka vardagsmat och mer vanligt på köksborden än vilken svensk husmanskost som helst. Vem kan man då lita på?

Svaret just nu är Afrika. Blickarna vänds mot den stora spännande kontinenten i söder, med en massa nya smaker, ord och perspektiv som “bobotie”, “injera”, “berbere”. Alla pratar Afrika 2010 och vi kommer att se alltmer från Afrika, både i livsmedelsaffärer och på restaurangmenyer men också inom nöje, mode och livsstil.

Några exempel på att Afrika är på väg in i det svenska vardagsrummet. Bokmässan i Göteborg 2010 sätter Afrika i fokus, Robyn dansar afrikansk dans och kör afrikanskt popsound på sin klubb Tutti Frutti. Afroartbutiken expanderar. Vi följer den kvinnliga privatdetektiven “Mma Ramotswe” i den kritikerrosade serien Damernas detektivbyrå, Sharm el Sheikh, Marrakech och inte minst Kapstaden och Världsmästerskapet i fotboll är de hetaste resmålen nu. H&M rullade ut Afrikainspirerade kollektioner och öppnade sin första butik i Kairo tillsammans med franchiserföretaget MH Alashaya redan 2008. Och stjärnkocken Mikael Samuelsson missionerar om afrikansk matlagning. Och så vidare.

För visst är detta bara början. Att det fortfarande går att prata om Afrika som en enhet säger i sig att vi har mycket kvar att utforska. Idag vet vi att det är stor skillnad mellan Thailand och Kambodja, och snart kommer vi förstå att det samma gäller för Ghana och Zimbabwe. Vi kommer alla att köpa kryddor med nya namn på ICA och vi kommer knåda nya mjölsorter. Se nya kuddmönster i soffan.

I en värld där allt har upptäckts både en och två gånger är Afrika fortfarande något av mörkrets hjärta. Här kan vi fortfarande hoppas på att hitta nya perspektiv, idéer och värden som kan föda nya affärsidéer, produktutveckling och spännande varumärken. Men utforskandet går fort och det återstår att se om vi nöjer oss med att kolonisera estetiken, eller om vi denna gång kan tänka oss ett verkligt utbyte.

Fotograf Marcus Ohlsson
Agentur LUNDLUND

En bank med rötterna i samhället

Det finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har Swedbank hjälpt sina kunder med förutsättningar till en bättre framtid. På så sätt har Swedbank blivit en viktig del av samhällets rotsystem. För dem är det viktigt att finnas där deras kunder finns och vara en naturlig del av deras vardag. Swedbank förgrenas ut i samhället på flera olika sätt och vid årets stämma hjälpte vi Swedbank bland annat att illustrera det med ett bildspel.

YouTube Preview Image

Som e-kund hos Enkla Elbolaget slipper du följande saker: krångel.

YouTube Preview Image

Visst är det konstigt hur det fungerar idag, att vi accepterar krångel och dumheter som exempelvis timmar i en telefonkö och fakturachocker efter en kall vinter. Så Enkla Elbolaget vill väcka människor. Få dem att tänka. Och framförallt ge dem tid till att göra det.

Därför gjorde vi en 30-sekunderfilm. Men delade upp den i två. Den första ställer en fråga. Den andra ger svaret. Så enkelt kan det vara!

YouTube Preview Image

En designerstol är ledig

essen

Nu söker vi ytterligare en junior designer. Som varumärkesbyrå jobbar vi med lika delar idéarbete och genomförande, och lika delar affärsförståelse och kreativitet. Du behöver därför brinna för varumärken och idéer såväl som klanderfritt utförande. Vi gillar erfarenhet från utlandet och ser helst att du arbetat/praktiserat något år efter utbildning.

Mejla CV, en motivering varför du passar in hos oss och arbetsprover till designer@essen.se senast 28 april.

Tre av fyra varumärkesexperter misstror media

statistik

Medierna slarvar med hur de redovisar egna och andras opinionsmätningar och tar inte sitt ansvar för en rättvisande rapportering. Det menar Jesper Strömbäck, professor i journalistik i en uppfostrande artikel på DN debatt nyligen.  Otydligheter, ickenyheter och direkta felaktigheter blåses upp stort i jakten på enkla och slagkraftiga rubriker.

Och det är lätt att förstå vad han menar. Undersökningens ställning som bevisföring har väl aldrig varit starkare. Kraven på snabba, mätbara resultat – både inom näringsliv och inom politik, har aldrig varit högre och undersökningar blir här det perfekta underlaget.

Debatten fortsätter och professor Strömbäck möter Expressen i P1:s Studio Ett. Problemställningen blir glasklar i ljuset av Expressens tilltag att dra upp deras egen webbenkät som huvudnyhet efter partiledardebatten. ” Läsarna: Reinfeldt krossade Salin”. Hej då representativt urval, kontrollfrågor och felmarginaler!

I en journalistisk verklighet som rullar snabbare än någonsin har lobbyister, marknadsförare och hemmapulare ett friare spelrum. För sanningen är att fler och fler undersökningar produceras för att producera nyhetsvärde. Eller för att stärka redan formulerade slutsatser.  Eller för att driva opinion. Samtidigt som det finns enklare, billigare men också mer okontrollerade metoder för mätningar till förfogande. 

Alla vi som använder undersökningar i vårt arbete har ett ansvar. Det ligger i allas intresse att inte urvattna opinionsundersökningarnas betydelse. Balansgången mellan enkelhet och ärlighet är inte lätt men nödvändig.  Kraven på urval, metod och relevans måste vara höga. När jag idag får ett underlag i min hand som lutar sig tungt mot en undersökning blir jag misstänksam. Möjligheterna att ifrågasätta känns så små och snåriga och alternativet är att bli begravd i ett ogenomträngligt underlag av grafer och statistik. Skulle i många fall föredra en källhänvisning till ”intuition”.

Och vad gäller rubriken? Resultatet baseras på en undersökning genomförd här på Essens kontor den 12 april 2010. På frågan: ”Litar du på medias värdering av opinionsundersökningar?” svarade tre av fyra tillfrågade varumärkeskonsulter NEJ.

Den är här nu. Enda fakturan du förstår kl. 03:00.

Har du tänkt på att fakturan ofta är den enda kontakten med ditt elbolag? Och kanske också den enda du vill ha.

Enkla Elbolaget identifierade tidigt fakturan som en av sina viktigaste kanaler. Under hösten har vi därför jobbat med att göra om deras faktura från grunden. För varför envisas elbranschen med att krångla till en så enkel produkt som el med information som ingen begriper?

På Enkla Elbolagets nya faktura har vi skalat bort allt som inte är absolut nödvändigt och flyttat information som förbrukning och statistik till kundens egen el-sida på internet.

Den är här nu. Enda fakturan du förstår kl. 03:00.